Beräkningsgrunder: Inkomst och normalarbetstid
Ersättningen beräknas dels efter vilken inkomst den arbetslösa hade i sin tidigare anställning, dels efter arbetstiden. Den ersättningsgrundande arbetstiden kallas normalarbetstid.
Den beräknas så att den arbetslösas inkomster slås ut över hela ramtiden, oavsett hur många månader som förvärvsarbete faktiskt utförts. Det innebär att en person som heltidsarbetat under sex av de tolv ramtidsmånaderna anses ha en normalarbetstid som motsvarar halvtid.
Ersättningens (dagpenningens) storlek
Vid en normalarbetstid som satts till heltid, är den högsta ersättningen från grundförsäkringen 320 kronor om dagen.
Om den arbetslösa uppfyller villkoren för ersättning från inkomstbortfallsförsäkringen är den högsta ersättningen 680 kronor om dagen och den lägsta 320 kronor om dagen.
Underlaget för beräkning av dagpenning är den arbetslösas normala dagsförtjänst. Med dagsförtjänst avses 1/5 av den veckoinkomst eller 1/22 av månadsinkomsten före arbetslösheten. Även till exempel OB-ersättning, skifttillägg och ersättning för regelbundet återkommande övertid ingår.
Arbetslöshetsförsäkringen har sju karensdagar och ersättningen betalas under fem dagar i veckan. Ersättningen trappas av successivt:
- 80 procent av en inkomst på högst 18 700 kronor i månaden, eller högst 680 kronor om dagen.
- Dag 201 sänks ersättningsnivån till 70 procent.
- Dag 301 (dag 451 om den arbetslösa har barn under 18 år) sänks ersättningsnivån till 65 procent. Ersättningen betalas då som aktivitetsstöd från Försäkringskassan.
Ersättningsregler vid deltidsarbetslöshet
Arbetslöshetsförsäkringen gäller mer restriktivt om man arbetar deltid och är arbetslös på deltid. Så fungerar den nuvarande begränsningen till 75 ersättningsdagar:
- Utgångspunkten är att ersättningen beräknas veckovis (och för fem dagar per vecka). Totalt 300 dagar.
- De veckor som deltidsarbete utförs kan den deltidsarbetslösa få maximalt 75 dagar i ersättning.
- Därefter lämnas ingen ersättning i veckor då arbete utförs.
- Under veckor med heltidsarbetslöshet dras dagar från de övriga 225 (de som återstår av de 300 när 75 ”deltidsersättningsdagar” är fråndragna).
- Möjlighet att tacka nej till arbete när man uppnått de 75 dagarna om lönen understiger ersättningen för det erbjudna arbetet.
Exempel: I omedelbar anslutning till att Birgitta blir heltidsarbetslös erbjuds hon och tar en annan anställning på två dagar i veckan. Under 75 dagar får hon arbetslöshetsersättning från a-kassan för de tre dagarna i veckan som hon inte arbetar.
När de 75 dagarna är förbrukade, har Birgitta två val. 1) Hon kan säga upp sig från sitt deltidsarbete på två dagar i veckan och bli heltidsarbetslös. Eftersom hon i detta exempel gick in i deltidsarbetslöshet direkt och inte förbrukade ersättningsdagar på annat än att ”stämpla upp till heltid”, så har hon 225 ersättningsdagar kvar. 2) Birgitta kan också välja att ha kvar sin två dagar i veckan-anställning. I detta fall får hon dock ingen ersättning för veckans återstående tre dagar, eftersom hon redan förbrukat de högst 75 deltidsersättningsdagar som man har rätt till.
Arbetslöshetsersättning är pensionsgrundande inkomst
Både dagpenning från a-kassan och aktivitetsstöd från Försäkringskassan är skattepliktig och pensionsgrundande inkomst.