Tre basbelopp

Många ersättningar i avtalsförsäkringarna och i tjänstepensionen uttrycks i basbelopp. Det finns tre olika basbelopp som används i olika sammanhang. Basbeloppen fastställs av regeringen. Till grund för beslut om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet ligger beräkningar som görs av Statistiska centralbyrån. Inkomstbasbeloppet är det Pensionsmyndigheten som beräknar och lägger förslag till regeringen om.

Det ”vanliga” prisbasbeloppet

Det ”vanliga” prisbasbeloppet för 2014 är 44 400 kronor (44 500 kr år 2013).

Det ”vanliga” prisbasbeloppet bygger på Konsumentprisindex och speglar inflationen. De flesta socialförsäkringsersättningar räknas upp årligen med detta prisbasbelopp. Exempelvis används prisbasbeloppet bland annat för att fastställa inkomsttaket i sjukförsäkringen och för att värdesäkra sjuk-/aktivitetsersättning. Även försäkringsbolagen använder prisbasbeloppet som värdesäkringsinstrument, främst i personförsäkringar.

Det förhöjda prisbasbeloppet

Det förhöjda prisbasbeloppet för 2014 är 45 300 kronor (45 400 kr år 2013).

Det förhöjda prisbasbeloppet är en variant av det vanliga prisbasbeloppet och bygger alltså även det på Konsumentprisindex och speglar inflationen. Det förhöjda prisbasbeloppet används bland annat för att beräkna pensionsgrundande inkomst och för ATP-poäng, något som fortfarande görs för hela den så kallade mellangenerationen, det vill säga personer födda 1938−1953.

Inkomstbasbeloppet

Inkomstbasbeloppet för 2014 är 56 900 kronor (56 600 kr år 2013).

Inkomstbasbeloppet används i pensionssammanhang, främst för att:

  • räkna upp intjänandetaket för allmän pension,
  • fastställa nivåer i det så kallade förvärvsvillkoret vid beräkning av pensionsrätt för barnår, värnplikt och studier,
  • beräkna det enhetliga belopp som kan vara pensionsgrundande vid barnår.

Inkomstbasbeloppet bygger på ett inkomstindex, som speglar den genomsnittliga löne­utvecklingen i landet. Syftet är att pensionerna ska utvecklas i samma takt som in­komsterna för de yrkesverksamma. När inkomstindex för ett visst år har fastställts, så har man därmed en procentuell ökning i förhållande till föregående år. Pensionsbehållningen i in­komst­pensionssystemet (den som framgår av det orange kuvertet) räknas alltså upp med denna ökning, som fungerar som ”ränta”.