Tre basbelopp

Många ersättningar i avtalsförsäkringarna och i tjänstepensionen uttrycks i basbelopp. Det finns tre olika basbelopp som används i olika sammanhang. Fördelen med att använda basbelopp i stället för fasta krontal är att man får en automatisk värdesäkring utan att behöva räkna upp varje enskilt ersättningsbelopp varje år.

Det ”vanliga” prisbasbeloppet

Det ”vanliga” prisbasbeloppet för 2013 är 44 500 kronor (44 000 kr år 2012).

Det ”vanliga” prisbasbeloppet bygger på Konsumentprisindex och speglar inflationen. De flesta socialförsäkringsersättningar räknas upp årligen med detta prisbasbelopp. Exempelvis används prisbasbeloppet bland annat för att fastställa inkomsttaket i sjukförsäkringen och för att värdesäkra sjuk-/aktivitetsersättning. Även försäkringsbolagen använder prisbasbeloppet som värdesäkringsinstrument, främst i personförsäkringar.

Det förhöjda prisbasbeloppet

Det förhöjda prisbasbeloppet för 2013 är 45 400 kronor (44 900 kr år 2012).

Det förhöjda prisbasbeloppet är en variant av det vanliga prisbasbeloppet och bygger alltså även det på Konsumentprisindex och speglar inflationen. Det förhöjda prisbasbeloppet används bland annat för att beräkna pensionsgrundande inkomst och för ATP-poäng, något som fortfarande görs för hela den så kallade mellangenerationen, det vill säga personer födda 1938−1953.

Inkomstbasbeloppet

Inkomstbasbeloppet för 2013 är 56 600 kronor (54 600 kr år 2012).

Inkomstbasbeloppet används i pensionssammanhang, främst för att:

• räkna upp intjänandetaket för allmän pension,
• fastställa nivåer i det så kallade förvärvsvillkoret vid beräkning av pensionsrätt för barnår, värnplikt och studier,
• beräkna det enhetliga belopp som kan vara pensionsgrundande vid barnår.

Inkomstbasbeloppet bygger på ett inkomstindex, som speglar den genomsnittliga löne­utvecklingen i landet. Syftet är att pensionerna ska utvecklas i samma takt som in­komsterna för de yrkesverksamma. När inkomstindex för ett visst år har fastställts, så har man därmed en procentuell ökning i förhållande till föregående år. Pensionsbehållningen i in­komst­pensionssystemet (den som framgår av det orange kuvertet) räknas alltså upp med denna ökning, som fungerar som ”ränta”.