Försäkringskassan ska bedöma den försäkrades rätt till sjukpenning i förhållande till hennes eller hans arbetsförmåga. Bedömningsmodellen kallas ”rehabiliteringskedjan” och innehåller fasta tidsgränser för när rätten till sjukpenning ska bedömas i förhållande till den försäkrades arbetsförmåga.

Arbetsförmågan ska prövas antingen mot det egna arbetet, andra arbetsuppgifter hos den egna arbetsgivaren eller mot hela den reguljära arbetsmarknaden. Försäkringskassans bedömningsgrund för rätt till ersättning ändras i takt med att sjukskrivningen passerar de olika tidsgränserna.

”Rehabiliteringskedjan”

Försäkringskassan utgår från följande frågor vid bedömningen av rätten till sjukpenning:

Sjukdag 15–90. Har den försäkrade förmåga att klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder?
Sjukdag 91–180. Kan den försäkrade försörja sig efter att ha erbjudits annat arbete hos arbetsgivaren? Redan i detta steg av ”rehabiliteringskedjan” kan Försäkringskassan ordna ett kontaktmöte mellan den försäkrade och Arbetsförmedlingen.
Sjukdag 181–365. Kan den försäkrade försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för henne/honom? Om det under denna period finns stor sannolikhet att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren kan särskilda skäl föreligga och prövningen gentemot hela arbetsmarknaden kan skjutas upp. Prövningen kan också skjutas upp om det i annat fall kan anses oskäligt med en arbetsförmågeprövning mot hela arbetsmarknaden.
Efter sjukdag 365 ska arbetsförmågan alltid bedömas i förhållande till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade på arbetsmarknaden. Bestämmelserna om särskilda skäl gäller inte efter 365 dagar. Däremot kan prövningen skjutas upp om det anses oskäligt med en arbetsförmågeprövning mot hela arbetsmarknaden.

Observera att regler för sammanläggning av den aktuella sjukperioden med tidigare sjukperioder (ramtid) kan leda till att den anställda befinner sig på ett ”högre” steg av rehabiliteringskedjan tidigt i det aktuella sjukfallet.

Om Försäkringskassan beslutar att dra in sjukpenning har arbetsgivaren (enligt kollektivavtalets Allmänna bestämmelser) möjlighet att besluta att betala sjuklön under högst 180 dagar. Försäkringskassans beslut måste då ha motiverats med att den försäkrade bedöms kunna försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden trots sjukdomen.

Fram till sjukdag 90

Under de första 90 dagarna av en sjukskrivning bedömer Försäkringskassan enbart om den försäkrade har förmåga att klara av sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Om svaret är ja, har den försäkrade inte rätt till sjukpenning (och tvärtom, om svaret är nej).

Det är viktigt att arbetsgivaren tidigt tar kontakt med den sjukskrivna och – om arbetstagaren vill – med hennes eller hans fackliga organisation för att samverkan för återgång i arbete ska kunna ske på bästa sätt.

Sjukdag 91–180

Från och med dag 91 i sjukperioden innebär prövningen av rätten till sjukpenning att det även ska beaktas om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Om svaret är ja, har den försäkrade inte rätt till sjukpenning (och tvärtom, om svaret är nej).

Efter sjukdag 90 kan Försäkringskassan besluta att ordna ett kontaktmöte mellan den sjukskrivna och Arbetsförmedlingen – om det enligt kassans mening antingen saknas förutsättningar för återgång i arbete på den egna arbetsplatsen eller om det är oklart. Arbetsgivarens skyldighet enligt arbetsmiljölagen att arbetsanpassa och rehabilitera kvarstår dock.

Efter sjukdag 90 har arbetstagaren rätt till tjänstledighet utan lön om hon eller han vill utnyttja möjligheten att prova ett annat arbete enligt en särskild ledighetslag.

Ledighet enligt denna ledighetslag ersätter inte arbetsgivarens ansvar för åtgärder. Den som utnyttjar rätten till tjänstledighet enligt den nya lagen har två parallella anställningar med två olika arbetsgivare. Konsekvensen av detta är att det finns två arbetsgivare som ansvarar för arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetsgivare 1 fullföljer inte sitt rehabiliteringsansvar
genom att bevilja ledighet enligt lagen.

Sjukdag 181 – 365

Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Om svaret är ja, har den försäkrade inte rätt till sjukpenning (och tvärtom, om svaret är nej).

Om svaret är ja – alltså att Försäkringskassan bedömt att den försäkrade har en arbetsförmåga som kan tillvaratas någonstans på arbetsmarknaden – ska kassan ordna ett överlämningsmöte mellan den försäkrade och Arbetsförmedlingen.

Lagen medger två undantag. I följande fall kan 180-dagarsprövningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden skjutas upp:

Särskilda skäl: Om det finns stor sannolikhet att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren.
Oskäligt: "Om det i annat fall kan anses oskäligt" att vid tidsgränsen 180 dagar pröva den försäkrades arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden.

Observera att bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (SFB) är självständiga i förhållande till exempelvis arbetsrätten. Lagen om anställningsskydd, LAS, inklusive det förstärkta anställningsskyddet i 23§ vid sjukdom gäller. Undantaget från det förstärkta anställningsskyddet är om den anställdas arbetsförmåga är stadigvarande och väsentligen nedsatt så att hon/han inte längre kan utföra något arbete av någon betydelse för arbetsgivaren. Det är arbetsgivaren som i så fall måste bevisa detta.

Om Försäkringskassan nekar sjukpenning eller drar in sjukpenningen och arbetsgivaren inte har uppfyllt sina skyldigheter när det gäller anpassning och rehabilitering, kan den anställda ha rätt att gå tillbaka till arbetet och få lön. Detta gäller oavsett hur länge sjukskrivningen har pågått. Av Arbetsdomstolens dom AD 2003 nr 44 framgår att arbetsgivaren är skyldig att betala lön när rehabiliteringsansvaret inte fullgörs eller om det finns oklarheter om möjligheten till att tillvarata arbetsförmågan när det gäller anpassning och rehabilitering. Har däremot arbetsgivaren fullgjort sitt rehabiliteringsansvar och det inte finns möjligheter att tillvarata arbetstagarens arbetsförmåga betalas inte lön, eftersom arbetstagaren inte kan utföra något arbete av betydelse hos arbetsgivaren.

Efter sjukdag 365

Efter sjukdag 365 ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade på arbetsmarknaden. Om svaret är ja, har den försäkrade inte rätt till sjukpenning (och tvärtom, om svaret är nej). Undantag från 365-dagarsprövningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden kan enligt lagen göras endast "om det i annat fall kan anses oskäligt".

Huvudregeln är dock att rätten till sjukpenning är tidsbegränsad till ett år, det vill säga 365 dagar. Den försäkrade kan dock ansöka om och Försäkringskassan bevilja sjukpenning på fortsättningsnivån om den försäkrade är fortsatt arbetsoförmögen efter sjukdag 365. Ersättningsnivån är lägre i denna form av sjukpenning. Prövningen av arbetsförmågan görs, liksom inför sjukdag 181–365, mot alla arbeten på arbetsmarknaden. I undantagsfall kan sjukpenning på normalnivån – som under sjukdag 15–365 – beviljas även efter sjukdag 365.

Efter maximal tid med sjukpenning på fortsättningsnivån

Med vissa undantag (inklusive det senast tillkomna, ”om det skulle framstå som oskäligt att inte lämna sjukpenning”) upphör rätten till sjukpenning definitivt efter 550 dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån, det vill säga från och med sjukdag 915. Då har den försäkrade haft sjukpenning i sammanlagt cirka 30 månader eller 2,5 år.

Om den försäkrade då inte kan återgå i arbete hos en tidigare arbetsgivare och inte heller är berättigad till sjukersättning, erbjuds hon eller han inskrivning på Arbetsförmedlingen i det för denna grupp specialinrättade programmet Arbetslivsintroduktion.

Dela med andra

Skriv ut